Dela lika – hösten 2014

Bästa Vänortsmedlem!

Höst igen! Ett årstidsbyte som kan betyda mycket för människor i Bangladesh. Dela lika-gåvor bygger rättvisa, skapar bättre livsbetingelser, ökar jämställdheten och tänder hopp, i en ibland, hopplös tillvaro.


Nastika

5-åriga Sastika är en flicka som fått hjälp och vård på SUS sjukhus i Netrakona. Ett stort ögonblick i livet är när ett barn föds och så var det också för familjen Goshy när Sastika kom till världen. Sastikas mamma hade dock haft en del komplikationer under sin graviditet vilket medförde att Sastika föddes tidigare än planerat. Hennes sätt att gråta i samband med födelsen skilde sig väsentligt från andra barns och som en omedelbar åtgärd behandlades hon då med syrgas.

Efter en och en halv månad visade Sastika tydliga tecken på en CP-skada – musklerna förlorade sin spänst och det blev omöjligt att amma henne. Föräldrarna besökte flera läkare med förhoppning om hjälp men dessa besök gav inte några märkbara resultat.

Vid ett av SUS allmänna informationsmöte fick SUS personal vetskap om Sastikas situation och hon skrevs in som patient. Hon hade då tydliga svårigheter att hålla balansen och kunde inte styra sina armar eller sitta utan stöd. En fantastisk förändring har nu skett genom SUS arbete med habilitering och genom familjens egna regelbundna ansträngningar med träning.

Nu kan Sastika klara vanliga aktiviteter på egen hand, ja, hon t o m deltar i danstävlingar. Hon har dessutom lyckats vinna några av dem vilket självklart inspirerar andra barn med liknande funktionshinder. Sastika är fortfarande under SUS kontroll eftersom hon kan få krampanfall då och då. Hon kommer nu att gå i en vanlig skola och redan drömmer hon om att bli sjukgymnast i framtiden!

Vi hoppas verkligen att Sastikas dröm blir verklighet. Detta är bara ett exempel på vad som uträttas på SUS sjukhus och som Vänortsföreningen bidrar till.

Nytt beslut i styrelsen

SUS behöver utrustning till sitt sjukhus och vi kommer att bidra med ca 25 000 SEK för att de ska kunna köpa in följande:

  • Mätinstrument för olika biokemiska tester
  • EKG-utrustning
  • Blödningshämmare vid operation
  • En monitor för kontroll av blodtryck, temperatur, puls, syretillgång m m
  • Olika typer av bollar för träning av funktionshindrade

Vårt postgiro är 441 76 45 -1. Ge gärna en extra gåva!                                  

Med vänlig hälsning
Styrelsen

 

Riad fick hjälp genom SUS

Robin Riad Ahmed

Robin ”Riad” Ahmed

Genom Shilpi, som är ansvarig för SUS habiliteringsverksamheten i Netrakona har vi fått en hälsning från 2-årige Robin Ahmed som får sin träning där.

Robin, som kallas Riad, föddes i Mirpur i Dhaka och var sina föräldrars första barn. Redan vid sex månaders ålder uppfattade hans mamma Beauty att han inte utvecklades som andra barn. Han kunde inte hålla sitt huvud upprätt och han hade svårt att röra sig. Efter att familjen hade konsulterat en barnläkare fick de beskedet att Riad hade drabbats av Cerebral Pares som följd av en hjärnskada under förlossningen. Och nu behövde han träning och terapi. Han fick behandling under några dagar i Dhaka, men där kunde de inte fortsätta träningen och mamma Beauty visste inte hur hon skulle hantera sin lille pojke.

Riads morfar bor i byn Mojlispur i Netrakona, och dit flyttade nu Beauty och lille Riad. Beauty tog kontakt med SUS och Riad blev inskriven vid kliniken och får nu sin habilitering där.

I Riads journal antecknades följande den 29 januari 2014: ”När Riad kom till kliniken kunde han inte sitta och han kunde inte gripa med sina händer. Det enda han kunde säga var mamma och pappa. Nu kan han sitta utan stöd. Han kan förflytta sig något sittande. Han griper efter saker. Han kan identifiera familjemedlemmarna och han förstår bra.”

Riads mamma inser att det enda sättet att hjälpa Riad att utvecklas är genom träning. Så hon kommer regelbundet till kliniken, där hon också får utbildning och råd om hur hon ska fortsätta träningen i hemmet. Beauty hoppas och tror att Riad om fem år ska kunna förflytta sig och prata och börja skolan.

 

Verksamhetsberättelse 2013

Vid årsmötet godkändes Verksamhetsberättelsen för 2013.

Nedan följer ett utdrag:

I SUS årsrapport kan vi läsa att 10 miljoner människor i Bangladesh är i omedelbart behov av hjälp för sina funktionshinder. SUS har sedan 1998 arbetat för att minska antalet funktionshindrade genom förebyggande arbete men också för att ge dessa personer sina rättigheter i samhället vilket regeringen åsidosatt. Problem under graviditet och förlossning, undernäring och tidiga giftermål är de vanligaste bakomliggande orsakerna till funktionshinder.

Hur arbetar då SUS för att hjälpa människor som inte är medvetna om dessa problem?

Jo, de arrangerar sammankomster på olika nivåer: med myndigheter, med folk i byarna och med blivande mammor. Ger kunskap till volontärer, träning för mödrar med CP-skadade barn, remisser för mer avancerade insatser och information till olika utbildningsverksamheter. Ger fysioterapi i hemmen, rådgivning på SUS sjukhus, operationer och ständig träning av personal. I samverkan med andra organisationer kämpar de för att lyfta de funktionshindrades situation i samhället.

CP-skadade barn är mycket vanligt förekommande men genom rehabilitering och ständig träning lyckas flera av barnen att steg för steg klara av att sitta själva, tala, hålla i saker, tugga, uppfatta tilltal och gå på egen hand. Många berättelser om detta finns på vår hemsida www.bangladesh.nu.  Klumpfot och kluven gom är också två vanligt förekommande problem som ofta rättas till med operation. Möjlighet till olika hjälpmedel, skolgång och senare i livet till ett arbete är ofta ett resultat av SUS insats.

 

Vänortsföreningen stödjer Access

ACCESS är en beteckning på det program som Föreningen Svalorna Indien Bangladesh ger stöd till i Bangladesh. Partners är Nijera Kori, Thanapara Swalows och SUS. Projektet pågår i 14 byar och berör ca 12 000 människor. Projektperiod 2014-2016.

Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh bidrar till SUS del i detta projekt.

Programmet innebär, som namnet antyder, att bereda kvinnor tillträde till ekonomisk, social och politisk rättvisa genom följande åtgärder:

  • Öka kvinnors delaktighet och inflytande i familjens och samhällets angelägenheter.
  • Ge kvinnorna möjlighet att bidra ekonomiskt till familjens försörjning.
  • Upplysa såväl kvinnor som män om de rättigheter och skyldigheter lagarna föreskriver (giftermål, arv o dyl)
  • Stoppa våldet mot kvinnor och öka deras rörlighet utanför hemmet.
  • Bilda observationsgrupper som övervakar att beslut i UP (Union Parishad= det lokala parlamentet) inte diskriminerar kvinnor.
  • Välja in fler kvinnor i ”Shalish” (lokal juridisk enhet) som medlare och jurymedlemmar.
  • Välja in fler kvinnor i UP.
  • Förhindra tidiga giftermål och hemgift.
  • Kräva skolgång och vaccinationer av myndigheterna.
  • Minska lönegapet mellan män och kvinnor (ex vävare)
  • Bevara lokala utsäden i stället för att använda genmodifierade fröer.
  • Övervaka att änkor och äldre får sina statliga bidrag (VGF= Vulnerable group feeding).
  • Bekämpa korruption i samhället.
 

Välkommen på årsmöte 2014

Välkommen på årsmöte med Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh

Tid: Lördagen den 15 mars 2014  kl. 15.00
Plats: Kristinagården, Ö Storgatan 43, Jönköping

Program

  • Årsmötesförhandlinga
  • Amar Shonar Bangladesh i bild och musik
  • Servering till självkostnadspris

Varmt välkomna!

 

Berättelsen om Mobin

Mobin

Mobin är 2 år gammal. Han är född i Dhaka och är enda barnet i familjen. Han har en CP-skada som mamman upptäckte när han var 5 månader då det visade sig att han hade svårt att röra sig och sitta upprätt. En specialist konstaterade att han fått en hjärnskada vid förlossningen. Han fick några dagars träning på ett center i Dhaka – men inte tillräckligt. Hans mamma flyttade då hem till sitt föräldrahem i Netrakona och sökte kontakt med SUS där Mobin fick hjälp.

I början av året hade Mobin svårt att sitta själv och att hålla saker i sina händer. De enda ord han kunde säga var mamma och pappa. Efter 10 månaders träning kan Mobin nu sitta själv, röra sig långsamt och hålla i saker utan att tappa dem. Han känner också igen personer och förstår vad man säger till honom. Regelbunden träning på både kliniken och hemma har gett resultat. Mobins mamma tror att om han får träning framöver kan han kanske både springa och tala om 5 år och förhoppningsvis börja skolan.

 

Rapport från SUS Handikapprojekt

I Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh inriktar vi oss i nuläget på att bistå människor med funktionshinder genom organisationen SUS* i Netrakona District i landets norra del. Här har vi fått lite ny information därifrån.


Kvinna med barn

SUS har sedan 1986 arbetat för att förbättra den socioekonomiska statusen för människor som lever i fattigdom och utanförskap. SUS arbetar på regional nivå och utifrån ett rättighetsbaserat synsätt för att utsatta och marginaliserade kvinnor, barn, ungdomar och personer med funktionshinder ska kunna integreras i samhället och leva där med värdighet och under rättvisa förhållanden. Läs mer

 

Dela lika – hösten 2013

Bästa Vänortsmedlem!

Med hela kroppen full av sommarvärme får vi nu ta steget in i hösten. Mörkret tar över mer och mer av dagens ljus och just den 22 september är det oavgjort, d v s mörker och ljus delas lika över världen. Detta är en dag som du kan vara med och påverka livet för någon eller några människor i Bangladesh. ”Livet är icke, det bygges”.

Helena Thorfinn, som arbetat många år i Bangladesh och är författare till boken ”Innan Floden Tar Oss”, har skrivit höstens dela lika-brev.


Det som slog mig när jag kom ut i byarna i Bangladesh var hur fattigdomen manifesterade sig i avsaknaden av saker. Man ägde nästan ingenting. Ett plåtskåp fanns i bästa fall där man förvarade några grytor, någon extra sjal och barnens skolböcker. Det var allt. Jag minns att jag omedvetet tänkte, ja, men sedan har de ju sina grejer i den där ladan. Men i ladan stod en ensam ko och tuggade på några tappar hö, så där fanns inte heller några saker. Långsamt insåg jag att saker ja, prylar inte fyllde några garderober eller skåp, familjerna jag besökte ägde inte mycket mer än kläderna på kroppen och några spruckna koppar och fat. Så ser fattigdomen ut, rent konkret. Det är tomt där många i Sverige har det fullt.

 

Min roman ”Innan Floden Tar Oss” handlar om ojämlikhet. Om vad det gör med oss som människor att leva i extremt ojämlika samhällen. För min bestämda uppfattning är att det förändrar oss; på det privata planet, i våra relationer till människor omkring oss, inom oss. Och ojämlikhet gör också något rent nationalekonomiskt. Forskningen visar att ojämlika samhällen är sämre att leva i, även om man har turen att födas på toppen. Hälsan blir sämre, man lever otryggare, dör tidigare och hela livskvaliteten är sämre i ojämlika samhällen. Dessutom blir man sur över småsaker och börjar behandla sina medmänniskor som föremål och får svårt med avslappnade relationer både uppåt och nedåt i hierarkierna. Om allt detta handlar min roman, som utspelar sig i Bangladesh.

 

Och därför finns det bara en väg att gå som är bra för oss, globalt, lokalt och privat

 

– att dela lika.

Hälsningar Helena Thorfinn