Rapport från SUS Handikapprojekt

I Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh inriktar vi oss i nuläget på att bistå människor med funktionshinder genom organisationen SUS* i Netrakona District i landets norra del. Här har vi fått lite ny information därifrån.


Kvinna med barn

SUS har sedan 1986 arbetat för att förbättra den socioekonomiska statusen för människor som lever i fattigdom och utanförskap. SUS arbetar på regional nivå och utifrån ett rättighetsbaserat synsätt för att utsatta och marginaliserade kvinnor, barn, ungdomar och personer med funktionshinder ska kunna integreras i samhället och leva där med värdighet och under rättvisa förhållanden. Läs mer

 

Dela lika – hösten 2013

Bästa Vänortsmedlem!

Med hela kroppen full av sommarvärme får vi nu ta steget in i hösten. Mörkret tar över mer och mer av dagens ljus och just den 22 september är det oavgjort, d v s mörker och ljus delas lika över världen. Detta är en dag som du kan vara med och påverka livet för någon eller några människor i Bangladesh. ”Livet är icke, det bygges”.

Helena Thorfinn, som arbetat många år i Bangladesh och är författare till boken ”Innan Floden Tar Oss”, har skrivit höstens dela lika-brev.


Det som slog mig när jag kom ut i byarna i Bangladesh var hur fattigdomen manifesterade sig i avsaknaden av saker. Man ägde nästan ingenting. Ett plåtskåp fanns i bästa fall där man förvarade några grytor, någon extra sjal och barnens skolböcker. Det var allt. Jag minns att jag omedvetet tänkte, ja, men sedan har de ju sina grejer i den där ladan. Men i ladan stod en ensam ko och tuggade på några tappar hö, så där fanns inte heller några saker. Långsamt insåg jag att saker ja, prylar inte fyllde några garderober eller skåp, familjerna jag besökte ägde inte mycket mer än kläderna på kroppen och några spruckna koppar och fat. Så ser fattigdomen ut, rent konkret. Det är tomt där många i Sverige har det fullt.

 

Min roman ”Innan Floden Tar Oss” handlar om ojämlikhet. Om vad det gör med oss som människor att leva i extremt ojämlika samhällen. För min bestämda uppfattning är att det förändrar oss; på det privata planet, i våra relationer till människor omkring oss, inom oss. Och ojämlikhet gör också något rent nationalekonomiskt. Forskningen visar att ojämlika samhällen är sämre att leva i, även om man har turen att födas på toppen. Hälsan blir sämre, man lever otryggare, dör tidigare och hela livskvaliteten är sämre i ojämlika samhällen. Dessutom blir man sur över småsaker och börjar behandla sina medmänniskor som föremål och får svårt med avslappnade relationer både uppåt och nedåt i hierarkierna. Om allt detta handlar min roman, som utspelar sig i Bangladesh.

 

Och därför finns det bara en väg att gå som är bra för oss, globalt, lokalt och privat

 

– att dela lika.

Hälsningar Helena Thorfinn

 

SUS genomförde kostnadsfri operation

Möjligheten till kostnadsfri operation av kluven läpp och gom erbjöds den 14-15 februari av SUS i Netrakona. Vid detta tillfälle opererades tre barn med assistans av handikappssektionens personal inom SUS. Barnen, som fick denna möjlighet, heter Navia, 2 år, Suhana Begum, 6 år och Lavib, 2 år.

Pojke som ska få läppen opererad

Barn i behov av operationFöräldrarna till dessa barn berättade att byborna tidigare både kritiserat och ignorerat dem på grund av barnens utseende. De är därför mycket glada och tacksamma att deras barn nu ser ut som andra barn.

 

Tonmoys nya liv

I denna månads rapport från SUS får vi ytterligare ett exempel på hur SUS arbeta kan förändra människors liv.

Det är varje förälders önskan att se ett friskt barn leka i sitt hem på ett livfullt och glatt sätt. Att varje hörn av hemmet är fyllt av glädje genom barnet. Sådana drömmar fanns hos Tapan Sarker och Durga Rani Sarker.

De bor i Ngaraområdet i Netrakonadistriktet i Bangladesh. De levde i ett lyckligt äktenskap och Durga blev gravid. Men hennes förlossning var mycket svår och utdragen. Det fick till följd att Tonmoy kom till världen med en CP-skada. Han är nu 28 månader.

Tonmoy med sin mamma

Tonmoy med sin mamma

Tapan deltog i ett torgmöte lett av SUS handikappsektion och fick därigenom klart för sig att hans barn var CP-skadat. Hk-personal från SUS kom hem till Tapan, såg Tonmoys problem och skrev in honom som klient hos SUS. Vid inskrivningen kunde Tonmoy inte röra sig, saliv rann från munnen och han skelade.

SUS-personal har gett Tonmoy speciell träning sedan 2012. Hans mamma har kommit
regelbundet med honom till den stationära kliniken. På annan tid har SUS hk-sektion
dessutom sett till att mamman fått lära sig hur hon själv kan träna sitt barn. Den
regelbundna träningen har åstadkommit betydande förändringar hos Tonmoy. Nu kan han
röra sig, kan sitta utan hjälp och ropa på sin mamma och pappa.

Tapan Sarker och Durga Rani Sarker tycker att SUS hk-sektion har gett deras son ett nytt liv och de är mycket tacksamma.

 

Rubels historia

Rubel är son till Mukhlechh Mia och Hamida Akter i byn Paharpur som ligger i Atapara i distriktet Netrakona. Rubel är äldst i en syskonskara som består av fyra flickor och en pojke. Hans mor födde honom efter tolv års äktenskap.

Rubel med benprotesVid födseln upptäckte man att han saknade det ena benet nedanför knäet. Hans föräldrar chockades svårt av detta och grannarna lade skulden på mamman, eftersom hon hade hållit på med något slags klipparbete under en solförmörkelse.

Föräldrarna kontaktade olika läkare och kvacksalvare men fick inte något positivt resultat. En dag fick de höra att SUS arbetar med denna fråga. Deras dröm var att sonen skulle få utbildning. Rubels mamma tog kontakt med SUS-kontoret och SUS personal registrerade honom som klient. Personalen meddelade föräldrarna att man skulle kommunicera med olika organisationer för att få fram en lämplig protes.

När Rubel hade kommit upp i klass 8 återkom familjen till SUS-kontoret. Med hjälp av organisationen CDD kunde personal på SUS förse Rubel med en protes, vilket skedde 28 augusti 2012.

Rubel kan nu gå normalt. Familjen är mycket lycklig och mycket tacksam mot SUS.

 

Firande av internationella ”White-cane day” (Vita-käpp dagen)

Internationella White-cane day firades i Netrakona distrikt i Bangladesh den 15 oktober 2012. Olika program genomfördes, program som planerats tillsammans av myndigheterna och tre olika organisationer, bland annat SUS.

Dagens slogan var ”Den vita käppen är de synskadades ögon”. Ett seminarium om synskadades situation hölls i myndigheternas lokaler efter en livfull demonstration genom staden. Tal hölls av företrädare inom kommunledningen och hälsomyndigheten. Shilpi, SUS coordinator, höll ett anförande om dagens tema och synskadades situation. Många inbjudna gäster deltog i ceremonin.

 

Information från SUS september 2012

I augusti detta år har sex operationer ägt rum på barn i åldrarna 5 månader till 1,5 år. Dessa barn kommer att få specialskor under de kommande fem åren. Föräldrarna får rådgivning och uppföljning sker. Barnen garanteras ett normalt liv framöver. Specialskor har även getts till nio andra klienter.

 

Dela lika – hösten 2012

Bästa Vänortsmedlem!

Snart är skogen en symfoni av höstens sprakande färger och förhoppningsvis kanske brittsommar-solen belyser prakten. Våra årstidsskiftningar är exotiska för våra bengaliska vänner precis som mycket är exotiskt för oss i deras land. I höstens dela lika-brev delar Monica och Mats Aldrin med sig, i text och bild, av sina upplevelser vid mötet med landet Bangladesh.

Ni får även ett intressant boktips ”Innan floden tar oss” författad av Helena Thorfinn. Clary Mörtsell recenserar boken.

Men först: Om du glömt betala din medlemsavgift ger vi dig en påminnelse genom att låta medlemskortet sitta kvar på PG-blanketten. Du behövs! VIKTIGT ATT DU SKRIVER DITT NAMN på medlemsinbetalningen. Vi får fortfarande anonyma inbetalningar. Melemsavgiften är 100:-, för 2 eller flera 150:- och för föreningar 150:-. Vårt PG är 441 76 45-1.

 

SUS stöd hjälper

En liten case study från SUS halvårsrapport som är ett positivt exempel SUS arbete:

Änkan Rahima Begum, har tre söner. Hennes äldsta son bor i ett hem för föräldralösa barn, den näst äldsta hos sina farföräldrar medan Abul Khier, 7 år, bor hemma. Rahimas Begums liv är besvärligt då Abul inte utvecklats som andra barn. Efter ett av SUS informationsmöte om funktionshinder i hennes by bad hon en av SUS representanter att följa med henne hem för att möta Abul. Han skrevs in som klient år 2005 och har sedan dess fått CP-träning. Rahina Begum lärde sig alla övningar som rehabiliteringspersonalen arbetade med och på så vis har hon också kunnat träna Abul hemma. Idag kan han gå och leka och äta själv. Han reagerar dessutom när man kallar på honom och förhoppningsvis kommer han att lära sig tala i framtiden. Hans mamma, Rahima Begum, säger att hon nu är den lyckligaste kvinnan i universum.

 

SUS Augusti-rapport

SUS försöker alltid att utnyttja existerande resurser för sina respektive program. ”Walk
for life”, Gå för livet, är en nationell organisation i Bangladesh, startad av dr Colin från
Australien med syfte att förbättra situationen för patienter med klumpfot. Deras program
används framför allt på vanliga sjukhus i Bangladesh. Man inriktar sig nu även på att inleda samarbete med några organisationer som har möjlighet att starta en behandlingsklinik.

Från den 12 februari 2011 har vi haft den stora förmånen att kunna ha en sådan liten klinik på vårt sjukhus. Vi får inte ekonomiskt stöd eller mediciner från Walk for life, men en gång i veckan använder de anvisad kliniklokal hos oss, dit patienterkan komma för att få hjälp. Det är vår rehabpersonals uppgift att sprida information om behandlingen i våra arbetsområden, genom gruppmöten, torgmöten, utskick av broschyrer och affischer.

Varje barnpatient får först gips i sex veckor och därefter en liten operation, tenotomy, då man delar senan. Sedan starten har 120 patienter med 162 klumpfötter registrerats. Av dessa har 36 erhållit tenotomy, 46 använder spännband och resten är under behandling. Vi ser en hela tiden ökande trend. Vår läkare har fått fortbildning i tenotomy och kan alltså utföra dessa operationer.