Vårt arbete

SUS (Sabalamby Unnayan Shamity)

Begum Rokeya

Begum Rokeya

Organiasationen SUS i distriktet Netrakona i norra Bangladesh grundades 1986 av Begum Rokeya. Projektet vänder sig i huvudsak till kvinnor och barn.

SUS är en stor organisation med 900 anställda. Deras arbete omfattar människor i många områden i Netrakona District. SUS har under senare år utökat sin verksamhet och arbetar också med människor i slummen i Mymensingh och med garofolket, en minoritetsbefolkningi norra Bangladesh.

Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh har under mer än 20 år gett bistånd till byutvecklingsprojekt inom SUS. Sedan 2011 har vi begränsat vårt stöd till att omfatta barn och vuxna med fysiska och psykiska funktionshinder, som inom SUS erbjuds bl.a. rehabilitering, operationer och hjälpmedel. För människor med gomspalt, klumpfot eller andra funktionshinder kan denna hjälp betyda början till ett människovärdigt liv. SUS ger barn chansen att gå i skola och vuxna kan få mikrolån för att skapa sig någon form av försörjning. Organisationen arbetar också med att förändra attityder till funktionshindrade och tydliggöra deras rättigheter i samhället.


Reflect

Reflect – en metod att skapa demokrati – används av våra samarbetspartners i Bangladesh.

Arbetssättet bygger på den brasilianske läraren Paulo Freires (1921-1997) teorier. Hans grundtes var att all undervisning ska leda till demokrati. Genom frigörande pedagogik kan människan vinna medvetenhet, något som leder till kritisk reflektion och i nästa steg till handling.   Freire menade, att när en individ kan tolka och förstå sin värld kan hon också förändra den. Sina pedagogiska idéer, som inte handlade så mycket om direkta undervisningsmetoder, samlade han i boken ”Pedagogik för förtryckta”.

Ett av målen med Reflect är att vuxna människor ska lära sig att läsa, skriva och räkna, men det handlar om så mycket mer. Reflect betyder ju, översatt till svenska, reflektera – och det är det som är själva kärnpunkten. Att lära sig analysera, diskutera och uttrycka sina åsikter.

Man börjar med att söka upp företrädesvis de fattigaste och mest utsatta kvinnorna på landsbygden, som erbjuds att få ingå i en grupp. Grupperna samlas regelbundet, tillsammans med en utbildad ledare, för att diskutera och analysera sin livssituation och får på så sätt en större medvetenhet om sig själva och omvärlden. Alla åsikter som dyker upp illustreras genom att gruppmedlemmarna får rita i stora blädderblock. Så småningom läggs ord till bilderna och på så sätt skapas allt utbildningsmaterial utifrån varje cirkels egen närmiljö. Det görs kartor, kalendrar och diagram, spelas drama och sjungs folksånger, allt i en sann demokratisk anda.

Att delta i en Reflect-cirkel ger

  • värdighet och stärkt självkänsla
  • verktyg att tolka och förstå sin värld
  • kunskap om hygien och hälsa m.m
  • möjlighet att lära sig läsa och skriva
  • information om sociala och lagliga rättigheter och hur man går tillväga för att få tillgång till dessa
  • marginaliserade grupper inflytande i samhället
  • i många fall möjlighet till sparande och mikrolån för att kunna starta en inkomstbringande verksamhet

Namnet REFLECT står för Regenerated Freirean Literacy Through Empowering Community Techniques. Tekniken utvecklades 1993 av biståndsorganisationen ActionAid och används nu av flera hundra organisationer i över sextio olika länder.


 

Access

ACCESS är en beteckning på det program som Föreningen Svalorna Indien Bangladesh ger stöd till i Bangladesh. Partners är Nijera Kori, Thanapara Swalows och SUS. Projektet pågår i 14 byar och berör ca 12 000 människor. Projektperiod 2014-2016.

Vänortsföreningen Jönköping-Bangladesh bidrar till SUS del i detta projekt.

Programmet innebär, som namnet antyder, att bereda kvinnor tillträde till ekonomisk, social och politisk rättvisa genom följande åtgärder:

  • Öka kvinnors delaktighet och inflytande i familjens och samhällets angelägenheter.
  • Ge kvinnorna möjlighet att bidra ekonomiskt till familjens försörjning.
  • Upplysa såväl kvinnor som män om de rättigheter och skyldigheter lagarna föreskriver (giftermål, arv o dyl)
  • Stoppa våldet mot kvinnor och öka deras rörlighet utanför hemmet.
  • Bilda observationsgrupper som övervakar att beslut i UP (Union Parishad= det lokala parlamentet) inte diskriminerar kvinnor.
  • Välja in fler kvinnor i ”Shalish” (lokal juridisk enhet) som medlare och jurymedlemmar.
  • Välja in fler kvinnor i UP.
  • Förhindra tidiga giftermål och hemgift.
  • Kräva skolgång och vaccinationer av myndigheterna.
  • Minska lönegapet mellan män och kvinnor (ex vävare)
  • Bevara lokala utsäden i stället för att använda genmodifierade fröer.
  • Övervaka att änkor och äldre får sina statliga bidrag (VGF= Vulnerable group feeding).
  • Bekämpa korruption i samhället.